VARFÖR DEMONSTRATION?

År för år blir kommunens skolor sämre och sämre.
Kommunen kommunicerar att Sollentuna är en rik kommun som arbetar för att vara Sveriges bästa skolkommun. Samtidigt får skolorna år för år får sämre förutsättningar att bedriva skolverksamhet av hög kvalité.
Skolans budget ökar varje år, men inte tillräckligt för att täcka kostnadsökningar för t.ex. pensioner, lokalhyror, löner, läromedel, skolmat etc.
Det innebär förstås att skolverksamheterna blir sämre och sämre år för år.
Det yttrar sig bl.a. i form av
-större klasser/elevgrupper
-undervisning som tidigare var i halvklass blir helklass
-tvålärarskap tas bort
-att lärare inte kan köpa in de läromedel och materiel som vi vill använda
-att vi inte kan åka på skolutflykter till t.ex. museer
-minskat antal anställda på skolorna
Det drabbar ALLA elever på kommunens skolor.

”I Sollentuna arbetar vi för att vara Sveriges bästa skolkommun.”
Så står det på kommunens hemsida. Ändå ligger Sollentuna kommun i bottenskiktet bland Sveriges 290 kommuner, både vad gäller lärartäthet
(plats 252-259 av 290) och pengar till läromedel (plats 281 av 290).

Det här har pågått i många år.
För ungefär ett år sedan publicerades en artikel i lokaltidningen om uppsägningar av personal i Sollentunas skolor. I artikeln står bl.a. att
”När Pia Westergren (rektor Helenelundskolan min anm.) började arbeta i skolan för drygt 20 år sedan brukade 22 elever per klass bära alla kostnader, berättar hon. Så är det inte längre.
– Nu tangerar vi 28 elever, i alla fall på Helenelundsskolan.”
och
”Hittills har en handfull lärare sagts upp i kommunen, medan det totalt handlar om uppemot 20 av Kommunals medlemmar, så som fritidspedagoger och elevassistenter.
– Men det drabbar lärarna också när de försvinner. Då blir läraren ensam i klassrummet och ska undervisa klasser med många elever, säger Jessica Ljunglöf.” (Fackförbundet Kommunal Sollentuna)
och
”– De senaste åren har klasserna ökat från 28 till 32 elever. Scheman tajtas till och vi har inte halvklasser längre i NO när man behöver labba, säger Carina Reuterwall.” (Fackförbundet Sveriges lärare Sollentuna)

Det finns pengar.
Kommunens skolor skulle kunna vara så mycket bättre, för alla elever, med en större skolbudget. Fråga vilken rektor i Sollentunas kommunala skolor som helst denna fråga ”Vad skulle du behöva för att kunna höja kvalitén på verksamheten i din skola?” och hen kommer med väldigt, väldigt stor sannolikhet svara ”En större budget.”

Förra året gick kommunen med 385 miljoner kr överskott. Kommunen har ca 60 miljoner kr i en buffert för oförutsedda utgifter. Och ett sparkonto med ca 1,5 miljarder kr. Siffrorna har jag fått från en kommunpolitiker med god insyn i kommunens ekonomi. Jag är tyvärr inte särskilt insatt i kommunekonomi, men spontant känner jag att påståendet om att kommunen har god ekonomi stämmer.

Elever som har det svårt missgynnas av en snål skolbudget.
Det finns elever som har svårigheter i skolan, med sitt mående eller sin kunskapsutveckling, eller både och. Dessa elever drabbas alltid först och hårdast av brist på resurser i skolan. Kommunens skolbudget är ett svek mot dessa elever.

Elever som har det lätt missgynnas av en snål skolbudget.
Det finns elever som säger att de trivs i skolan, och klarar sig bra kunskapsmässigt. Även dessa elever skulle såklart gynnas av mindre undervisningsgrupper och högre lärartäthet. En skola där läraren har tid även för de självständiga eleverna, där det är lätt för lärarna att upprätthålla god studiero på lektionerna, med klassrum som möbleras utifrån pedagogiska aspekter och inte för att få plats med så många elever som möjligt.

”Oj, men jag trodde allt var bra..?”
Som vårdnadshavare får du oftast bara höra positivt från personalen på skolan ditt/dina barn går på. Tänk dig att du har ett barn som går på fritids, du hämtar ditt barn på fritids en dag när det har varit två personal på 40 barn.
Det har varit ett slagsmål och flera konflikter med hårda ord under eftermiddagen, och du frågar personalen hur dagen varit. Då får du troligen inte höra ”Vi var två personal på 40 barn och hann knappt med att stoppa slagsmål och reda i konflikter, än mindre arrangera pedagogiska aktiviteter. Barnen som inte slåss har fått klara sig själva.” mer troligt får du höra t.ex. ”Det har varit bra, ditt barn har ritat vårblommor och lekt på gården med sina kompisar.”

Varför säger inte personalen bara som det är..?
Det finns många anledningar till att personal fokuserar på det positiva i sin kommunikation med dig som vårdnadshavare.
-Personal på skolorna är i likhet med de flesta andra personer lojala med sin arbetsplats/arbetsgivare. Det anses illojalt att berätta om negativa saker.
-Det finns risk att du som anställd personligen får kritik för att du t.ex. inte har studiero på dina lektioner eller bedriver kvalitativ fritidsverksamhet.
-Personalen vill inte verka gnällig. Enligt samma logik som gör att nästan alla svarar ”Bra.” på frågan ”Hur är det?”
-Om bilden av att det är dåligt på skolan sprids, finns risk att elever/vårdnadshavare väljer bort skolan, vilket med systemet med skolpeng innebär ännu sämre ekonomi för skolan, och att det då blir ännu värre. Det vill personalen såklart inte.

Detta är ett stort problem då det gör att vårdnadshavare sällan ges en rättvisande bild av skolverksamheten. Därför tror många vårdnadshavare att allt är bra och ser ingen anledning att försöka förändra något.

Allt är inte bra. Snälla hjälp oss!
Vi som arbetar på skolorna ser varje dag att elever inte får det stöd och den undervisning som vi tycker att de borde få, och som vi vill ge dem.
Allt är inte bra.
Snälla hjälp oss att protestera mot kommunens skolbudget.
Maila kommunstyrelsen, kom på demonstrationen, skriv insändare, sprid ordet, gör vad du kan för att förändra och förbättra.
Barnen går i skolan nu, skolan behöver förbättras nu.
Kommunen är ansvarig för kvalitén i de kommunala skolorna.

Hur det borde vara.
Om du som vårdnadshavare sätter ditt barn i en av Sollentunas kommunala skolor så ska du kunna vara säker på att det är en bra skola. En skola med hög lärartäthet, hög personaltäthet och små klasser/undervisningsgrupper. En skola där lärarna kan köpa in de läromedel och det materiel de vill använda i sin undervisning, och har råd att åka på skolutflykter till t.ex. museer och teatrar. Så är det inte idag, inte på långa vägar. Men så borde det vara.